Lärdomar från Ukraina ska bidra till bättre skyddsrum

Civila skyddsrum och skyddade utrymmen är en central del av samhällets förmåga att skydda befolkningen vid krig, kriser och andra allvarliga samhällsstörningar. Vid den senaste nätverksträffen för Bygg, konstruktion och infrastruktur i kris och krig – ett av Campus totalförsvars tolv kunskapsområden – stod därför skyddslösningar i centrum. Särskilt fokus låg på hur Sverige kan dra lärdomar av situationen i Ukraina.

Frågan om civila skyddsrum och skyddade utrymmen har blivit allt mer aktuell i takt med det förändrade säkerhetsläget i Europa. Samtidigt har stora delar av det svenska byggnadsbeståndet och många nya stadsdelar utvecklats utan att nya skyddsrum har byggts i motsvarande omfattning. Det menar Magnus Bratt, koordinator för nätverket och samverkansrådgivare vid Linnéuniversitetet. För att möta detta behov krävs bred samverkan mellan akademi, myndigheter, kommuner, forskningsinstitut och näringsliv.

– Forskningen visar att det finns behov av att analysera hur moderna byggmaterial och byggsystem fungerar under de belastningar som kan uppstå vid krigshandlingar. Det finns också ett växande intresse för så kallade dual-use-lösningar, där byggnader och anläggningar kan ha en vardagsfunktion men snabbt ställas om till skyddade utrymmen vid behov.

Värdefulla lärdomar från Ukraina

Internationella samarbeten är en viktig del i detta arbete, eftersom de kan bidra med aktuella erfarenheter av hur skyddsrum och civil beredskap fungerar under pågående konflikter.

Vid nätverksträffen delade doktor Vladimir Vlad Shekhovtsov från Odesa State Academy of Civil Engineering and Architecture med sig av lärdomar och konkreta erfarenheter från situationen i Ukraina. Han betonade behovet av skyddslösningar som kan byggas snabbt med lokalt tillgängliga material och av att befintliga byggnader kan anpassas till skyddsfunktioner när nybyggnation inte är möjlig. Skydden behöver samtidigt dimensioneras för moderna vapensystem och nya typer av hot.

– Ukraina visar att framtidens skyddsrum måste vara både robusta och flexibla. Vi behöver kombinera nya tekniska lösningar med samhällsplanering, forskning och samverkan för att stärka skyddet av civilbefolkningen, säger Magnus Bratt.

De tekniska lösningarna måste dessutom kombineras med tydlig planering, utbildning och ansvarsfördelning mellan berörda samhällsaktörer. De ukrainska erfarenheterna visar sammantaget att robusta skyddslösningar inte enbart handlar om konstruktionsteknik, utan också om organisation, beredskap och samverkan.

Framförhållning är en nyckelfaktor

En annan viktig lärdom från Ukraina är att skyddet av civilbefolkningen måste integreras i samhällsplaneringen långt innan en kris eller konflikt uppstår. Landet har under flera år samlat omfattande praktiska erfarenheter av hur skyddsrum används, anpassas och utvecklas under verkliga krigsförhållanden. Dessa erfarenheter är värdefulla för Sveriges arbete med att stärka det civila försvaret.

– Vlad Shekhovtsov var imponerad över hur långt vi hade kommit med att förbereda samhället på eventuella angrepp, säger Magnus Bratt.

Den ukrainske forskaren berättade bland annat att det när anfallet mot Ukraina inleddes saknades många planer för hur exempelvis kulturföremål skulle skyddas. Mycket skedde genom frivilliga ad hoc-lösningar som snabbt togs fram. Ett exempel är hur invånare hjälptes åt att skydda stadens statyer genom att fylla sandsäckar med sand från intilliggande parker.

Mer forskning behövs

I dag arbetar många svenska aktörer och branschorganisationer aktivt med frågan om civila skyddsrum och skyddade utrymmen. Bygg- och anläggningssektorn har en central roll genom sin kunskap om material, produktion och samhällsviktig infrastruktur. Trots detta behövs mer forskning om hur moderna byggnader och byggmaterial kan användas för att skapa skyddade utrymmen.

– Det finns fortfarande kunskapsluckor om hur befintliga fastigheter kan anpassas för skyddsändamål och hur kommuner kan planera för befolkningsskydd på ett kostnadseffektivt sätt. Det finns även ett behov av att omsätta erfarenheter från Ukraina till svenska förhållanden genom forskning och praktiska testmiljöer, säger Magnus Bratt.

Andra viktiga forskningsområden är hur skyddsrum och skyddade utrymmen kan integreras i nya bostadsområden och hur befintliga byggnader snabbt kan anpassas för skydd med begränsade resurser. Det behövs också kunskap om hur kommuner och fastighetsägare kan få bättre beslutsstöd för planering av befolkningsskydd och hur stat, regioner och kommuner bäst kan samordna arbetet med skyddsfrågor.