Rymd och Arktis viktiga för totalförsvaret

Rymdområdet och Arktis har en snabbt växande betydelse för samhällets säkerhet, beredskap och totalförsvar. Den 21–23 oktober hölls ett symposium inom Campus totalförsvars kunskapsområde Rymd och Arktis på Rymdcampus i Kiruna.

Symposiet inleddes av kunskapsområdets koordinator Dag Avango, professor i historia och föreståndare för Centrum för Arktis och Antarktis vid Luleå tekniska universitet. Han konstaterade att säkerhetspolitiska frågor står i fokus i allt högre utsträckning i olika staters strategier för den arktiska regionen. Kanadas, Sveriges och EU:s nya Arktisstrategier är exempel på det.

Denna utveckling beror på flera globala förändringsprocesser som påverkar den arktiska regionen. Den viktigaste är försämrade internationella relationer på grund av Rysslands krig i Ukraina och icke-arktiska staters önskan att ha inflytande i Arktis, exempelvis Kina som kallar sig en nära-Arktisstat.

Ett Arktis i snabb förändring

Andra viktiga förändringsprocesser är klimatförändringarna, som går fortare i Arktis och möjliggör sjöfart. Klimatförändringarna bidrar även till en ökad global efterfrågan på naturresurser som finns i Arktis och intresset för att investera i industri kopplad till grön omställning i Arktis.

– Utvecklingen skapar utmaningar globalt, nationellt, regionalt och lokalt. För Sveriges totalförsvar är den arktiska regionen därför av central betydelse. Universiteten i Campus totalförsvar kan bidra med forskning och utbildning som kan bidra till att hantera dessa utmaningar, säger Dag Avango.

Ett kunskapsområde med stor bredd

Rymd och Arktis är ett multi- och tvärvetenskapligt kunskapsområde och symposiet var ett gott exempel på bredden av forskning som ryms inom det. Några exempel är René Laufer, professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet, som pratade om användandet av militära och civila satelliter. Amber Beckley, docent i kriminologi vid Örebro universitet, presenterade ett pågående forskningsprojekt om hot och brott mot kritisk infrastruktur ovanför polcirkeln som hon driver tillsammans med Kim Nilvall från Polismyndigheten.

Christine Große och Simon Andersson, professor respektive forskare i informationssystem vid Luleå tekniska universitet, gav en presentation om hybridhot. De pratade bland annat om kognitiv hacking, det vill säga olika metoder för att manipulera människors tankar snarare än att hacka ett datorprogram.

Alla hot mot mänskligheten beror dock inte på människan. Mikael Granvik, professor i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet, berättade om behovet av internationellt samarbete för att upptäcka och avstyra farliga asteroidnedfall. Ett sätt att skydda jorden är att ramma asteroiden med en rymdfarkost så att den byter kurs. Metoden har testats med lyckat resultat.

Samverkan stärker kunskapsutvecklingen

Vikten av samarbete mellan akademi, myndigheter och branschorganisationer berördes i flera av presentationerna. Ulrika Eckersand från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) berättade om myndighetens arbete med Arktis. Bland annat pågår ett samarbetsprojekt om klimatförändringar och energirelaterade risker för Natos militära styrkor i regionen.

Ett annat exempel är Anna Öhrwall Rönnbäck, professor i produktinnovation vid Luleå tekniska universitet och ordförande i Aerospace Cluster Sweden (ACS), som presenterade organisationens verksamhet tillsammans med Olle Persson, ACS norra nodledare. ACS är ett nätverk för forskare, beslutsfattare och näringsidkare inom flyg- och rymdteknikbranschen. Medlemsföretagens verksamhet sträcker sig från innovativa start-ups till nischade metallegotillverkare, som tillsammans representerar avancerad produktion, material, produkt- och teknikutveckling.