Kultur i kris och krig
Kungliga musikhögskolan i Stockholm leder, tillsammans med Konstfack, Stockholms konstnärliga högskola och Kungliga konsthögskolan, nätverket Kultur i kris och krig. Nätverket samlar konstnärliga lärosäten och forskare från hela landet med fokus på frågor om kulturens roll i samhället under tider av kris och krig.
Kultur är både sårbart och centralt i kris och krig. Det är sårbart eftersom byggnader, konstverk, musikaliska traditioner och sceniska uttryck kan skadas eller manipuleras. Det är centralt därför att de stärker människors känsla av kontinuitet, gemenskap och mening. Kulturens överlevnad har en stor betydelse för samhällets psykologiska och symboliska beredskap. Konstnärliga forskning visar att det inte bara handlar om att bevara byggnader och föremål, det handlar också om att skapa plats för konst och berättelser som hjälper människor att förstå och bearbeta kriser och krig.
Vid Kungliga musikhögskolan undersöks musikens förmåga att bära minnen, stärka gemenskaper och bidra till läkning efter våld och katastrofer. Forskare analyserar också hur improvisation och musikutbildning kan användas för att stötta människor i traumatiserade miljöer.
På Konstfack bedrivs konstnärlig forskning om hur design, konsthantverk och samtidskonst kan skapa social hållbarhet, främja återuppbyggnad och ge människor nya sätt att bearbeta kriser.
Stockholms konstnärliga högskola forskar och utbildar inom scenkonst, film och media, skådespeleri, cirkus, opera, dans och danspedagogi. Konstnärliga praktiker kan hjälpa människor att förstå sin samtid och synliggöra erfarenheter av krig och flykt, men är också centrala i att försvara yttrandefrihet och demokratiska värden när de hotas.
På Kungliga konsthögskolan förvaltas det konstnärliga och arkitektoniska arvet, samtidigt som teknik och metoder inom områdena utvecklas. Kungliga konsthögskolan utbildningar opererar i gränslandet mellan konst, arkitektur, sociala praktiker och urbana frågor.
Sveriges konstnärliga högskolor samarbetar med många olika aktörer, både i Sverige och internationellt. Genom dessa samarbeten utvecklas ny kunskap om kulturens och konstens betydelse för totalförsvaret, samhällets beredskap och motståndskraft. Parallellt med detta har myndigheter som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Riksantikvarieämbetet tagit fram kunskap om hur kulturarv kan skyddas vid väpnade konflikter och hur kultur bidrar till samhällets psykologiska beredskap.
Övergripande om forskningen inom kunskapsområdet
I Sverige har konstnärlig forskning länge förenat konstnärlig praktik och konstnärlig reflektion. Genom konst, musik, design och andra uttryck stärks förståelse, motståndskraft och social hållbarhet.
Det finns en snabbt växande betydelse av konst och kultur för demokrati, psykosocial återhämtning och samhällsberedskap, särskilt i ljuset av ökande globala utmaningar som krig, konflikter och informationspåverkan. Utvecklingen sker i ett sammanhang som också påverkas av andra processer, såsom:
• Klimatförändringar och deras påverkan på kultur och gemenskaper
• Migration och erfarenheter av flykt som gestaltas genom konstnärliga uttryck
• Digitalisering och nya tekniska plattformar för skapande och delaktighet
• Projekt för hållbar utveckling och grön omställning inom design och scenkonst
• Snabbt växande användning av virtuella och interaktiva miljöer i konstnärlig praktik
• Nya modeller för produktion och spridning av konst som stärker öppenhet och demokratiska värden
• Berättelsernas, bildernas och historieskrivningens roll: som propaganda, desinformation, gemenskap och kritiskt förhållningssätt.
Kontakt
Nätverket leds av Kungliga Musikhögskolan, i samarbete med de fyra konstnärliga högskolorna i Stockholm:
- Per-Henrik Holgersson, rektor KMH. E-post: @kmh.se
- Johan Ramström, lektor KMH. E-post: @kmh.se
- Ann Kroon, chef för avdelningen för forskningsstöd, SKH. E-post: @uniarts.se
- Magnus Bärtås, vicerektor Konstfack. E-post: @Konstfack.se
- Björn Larsson, lektor. Konsthögskolan. E-post: @kkh.se