Kommunikation och medier i kris och krig

Lunds universitet leder detta forskningsnätverk som fokuserar på kommunikationens roll i tider av kris, konflikt och krig. Särskild tonvikt läggs på hur samhällen och organisationer hanterar kriskommunikation, informationspåverkan och hybridkrigföring.

Om forskningsområdet: Från kriskommunikation till informationskrigföring

I det samtida samhället är betydelsen av information och kommunikation central för utvecklingen och hanteringen av kriser, konflikter och krig. Men helt ny är förstås inte denna betydelse. Historiker brukar lyfta Krimkriget (1853–1856) som det första kriget där medierna (främst genom fotografier och reportage i brittisk press) fick stor betydelse och påverkade opinionen i hemlandet. Utvecklingen därefter avspeglar samhälls- och medieutvecklingen. Under första världskriget använde sig till exempel USA av väl genomtänkta strategier för opinionsbildning för att få stöd för sina insatser i Europa medan Ryssland etablerade avancerad propaganda genom tryckta medier. Radion blev central som kanal för nazistregimens propaganda och de allierades motpropaganda under andra världskriget. Med Vietnamkriget kom det som brukar kallas för det första TV-kriget; Gulfkriget 1990–91 benämndes senare för ett mediekrig. Under senare år har Rysslands invasionskrig i Ukraina också blivit omnämnt som ett digitalt informationskrig, där särskilt Ukrainas kommunikationsförmåga har fått respekt i omvärlden (om än inte i Ryssland).

Flervetenskaplig forskning

Forskningen om kommunikation och medier under kris och krig är flervetenskaplig, mångfacetterad och spänner över allt från propagandastudier, psykologiskt försvar, studier av kommunikation som ledningsverktyg, förtroendekriser till informationskrigföring och samhällshotande händelser som terrorism och krig. Ett stort antal discipliner och ämnen kan kopplas till området. Några exempel är medie- och kommunikationsvetenskap, strategisk kommunikation, statsvetenskap, retorik, socialpsykologi, psykologi, historia, kognitionsvetenskap, lingvistik och kulturvetenskap.

Fokusområden (under utveckling)

Kommunikationsnätverket är under uppbyggnad och forskare vid lärosäten med kompetens inom området kommer under hösten 2025 att bjudas in för att medverka och bidra till att formulera mål och skapa aktiviteter. Nätverket syftar liksom övriga nätverk till att stärka kunskapsområdets synlighet, samordning och samverkan med aktörer i det omgivande samhället. Ytterst är målet att bidra till mer relevant forskning inom nätverkets område. Nätverket är flervetenskapligt.

Särskilt fokus i detta nätverk ligger på kriser som utmanar samhällets grundläggande strukturer, värderingar och institutioners legitimitet och förtroende. Dessa kommunikationsprocesser kan studeras på individ, organisations- och samhällsnivå och intressera sig både för strukturer och aktörer. Dessa perspektiv samverkar ofta och kan i praktiken leda till motstridiga kommunikationsstrategier – där intressen kolliderar mellan samhällets behov, organisationers makt och individers rättigheter.

Informationspåverkan från främmande makt

Inom nätverket ingår det växande forskningsområde som tar sig an informationspåverkan från främmande makt. Här studeras hur kommunikation används i frågor som rör nationell säkerhet, försvarsvilja och kognitiv säkerhet. Det inkluderar forskning om desinformation, informationskrigföring och hybridkrig, liksom utveckling av metoder för öppen källanalys (OSINT), digital övervakning och resiliens i demokratiska samhällen.